Bloggpremiär!

En längtan Dags för min bloggpremiär och det känns lite nervöst. Jag har en längtan av att dela med mig och jag har inte landat riktigt i varför utan det är bara en känsla. En känsla som jag nu väljer att följa. De lärdomar och tankar jag har vill bara ut och jag vill hitta modet att börja dela med mig mer av min kreativa sida. Har spenderat en stor del av mitt liv med att följa alla känslor förutom mina egna så tänker inte begränsa mig nu.




Om mig Maria heter jag och jag har nått den fina åldern av 35 år. Mina första 30 år i livet spenderade jag med att mer eller mindre leva fort, skojigt och utan eftertanke. Kropp och knopp tog stryk och vid 30 års ålder började jag göra mindre livsstilsförändringar. ( Ålderskris? ) Jag ändrade inte mitt leverne över en natt, inte ens över ett år. Utan det är en pågående process kantat av insikter, smärta, sjukskrivningar, skratt, innerlig glädje och mycket mer. Och här i detta forum kommer jag ofiltrerat och ärligt dela med mig av röran som är mitt liv. Att beskriva i detalj allt som jag bearbetat, blivit diagnoserad med och upplevt är en gedigen uppgift. Och faktiskt inget jag tänker ge mig i kast med i första taget. Utan jag kommer låta skrivande vara dynamiskt och låta livet och dess händelser bestämma vad som skall delas och när. Men för tydlighetens skull ska jag försöka mig på en bajsnödig sammanfattning.

I enkla drag är jag en snart 36 årig kvinna som om en vecka får svar på den npf-utredning som precis utförts. Ett liv kantat med psykiskohälsa, destruktivt leverne, extremt presterande och självmedicinering körde slut på mig. Och för nästan exakt ett år sen började jag förstå att något var väldigt fel då jag för andra gången på loppet av två veckor kräkts pga ett extremt stresspåslag. Man konstaterade att jag var beteendestörd med debut i tidig ålder, utmattad, nedstämd och ätstörd. " Ursäkta röran, jag utreds och byggs om" Nuläge Har trappat upp arbetet och är jobbar nu 50 % och stormtrivs. Ny tjänst, nytt team och lagom tempo för mig. Tacksam är bara förnamnet. Men mitt fokus just nu ligger på att lära mig gasa OCH bromsa, läka relationen till mig själv mentalt och fysiskt samt hantera eventuell diagnos. ♥