Bakslag, fika och morgonrutiner.

Så man kan säga att det hände en lite grej...


Jag fick upp tempot, kände mig produktiv och vid liv igen. Wow, så skön känsla. Jag fick saker gjort och hjulet snurrade på. Och likt en svältfödd slukade jag detta. Som ett beroende.


Jag är beroende av att prestera.

Tills jag började hälla vatten i kaffefiltret och gå in i saker igen... Att bygga livet på prestationer och använda det som den enda måttstocken för eget värde är inget jag rekommenderar. Speciellt inte om man vill undvika kaffemissar och blåmärken över allt. Sen gick det ganska fort. Jag försökte bromsa in men kände mig handfallen. Visste fan inte hur. Trevande försökte jag aktivt lyssna inåt (topp 5 flummigaste begreppen) efter svar och hjälp. För att flumma till det ännu mer så behövde jag på något sätt hjälpa mig själv, hjälpa mig. Jag trodde på ett naivt sätt att jag var immun mot bakslag av alla dess slag. Lärde mig den hårda vägen att jag inte är det. Så för drygt två veckor sen fann jag mig själv omedicinerad, utmattad och totalt uppgiven. Jag hade låtit mig själv bli sjuk igen. Hur kunde jag svika mig själv och min omgivning !? Det tar emot att erkänna det, att berätta att man behöver backa tillbaka.


Men det är som att mitt liv och min hjärna har lika många knappar som kontrollpanelen i ett flygplan och jag febrilt testar alla knappar på en och samma gång.


Vilket fantastiskt metodisk och hållbart sätt att bromsa på va?

Men just nu är det viktiga att jag bromsar. Att jag försöker och ger mig själv tiden. Så nu är min enda uppgift att vara snäll och ärlig mot mig själv. Jag dricker lugnade varma drycker, fikar, utöver yoga, andas medvetet och tackar mig själv varje dag. (Detta ligger högt upp på flumlistan med.) Helt enkelt fokuserar på rutiner som jag vet har positiv inverkan på mig. Och det fungerar. Kan inte exakt förklara eller sätta fingret på vad det är som fungerar. Jag bejakar min spirituella sida och låter mitt inre ta större plats i vardagen. Det har gjort underverk för mig och hjälpt mig ge mig själv stöd i denna orkan till läkningsprocess som jag befinner mig i.


Nedan delar jag med mig av vad ovanstående flum kan innebära i praktiken.


Man blir aldrig för gammal för fruktstund/fika. Och golden milk!?


Marias lagom magiska morgonrutin

Detta startade för ca två månader sen. Innan dess har jag bara gjort reflektionsdelen under ett halvår.

  1. Lägger mobilen med skärmen neråt på lämpligt ställe.

  2. Brygger och häller upp dagens enda (!) kopp kaffe.

  3. Sätter mig i soffan och skriver min reflektion av gårdagen med hjälp av följande tre frågor : - Vad gjorde dig glad eller gott igår? - Vad igår är du tacksam över? - Vad gjorde du bra igår ? Ibland är det bara genom att snabbt besvara frågorna ibland är det med mer utförlig text. Låter dagsformen styra detta. Och det ska vara kravlöst och helst inte kopplat för mycket till min problematik med prestation eller mat/träning. Utan det kan vara så enkelt att jag är tacksam för att jag fick tid för ett snabbt telefonsamtal med vän eller att jag åt när jag var extra hungrig istället för att begränsa mig. Frågorna fungerar som verktyg för att jobba med positivförstärkning. Detta tar i snitt 3-7 min. Sen stänger jag gårdagen och riktar mitt fokus mot dagen.

  4. Brain dump. Jag skriver allt som poppar upp, ca en sida. Bittra, glada eller löjliga saker. Stress över tvättstuga eller spirituella insikter.

  5. Snabbspola förbi denna punkt ifall du inte är redo för lite next level flummigt. Jag utför " an card a day ritual" med mina oracle cards. The wild unknown animal spirit heter dem och är hur mysiga som helst. Detta är inte en standardgrej men jag gör det minst tre gånger i veckan. Vill man veta mer om detta är det bara hojta. Jag pratar gärna mer om spirituella ting med de som är intresserade. ( Det är okej att fnissa åt min nyfunna spiritualitet. )

  6. Jag skriver mina intentioner för dagen. Inte några borde, skall eller måsten. Utan mer : idag vill jag ta extra tid för lunchpromenad för att förebygga så jag inte känner mig så stressad på eftermiddagen. Eller idag vill jag vara extra snäll mot själv för jag har mycket att göra.


När ovanstående är gjort startar jag min dag. Inser när jag läser det att det låter som en heldagsaktivitet men det är det verkligen inte. Men kommer in i det och vissa dagar lägger man mer eller mindre tid på det. Skulle säga att det tar 15-30 min beroende på dag eller mående. Alla är inte intresserade av detta förstår jag men för mig är det väl investerad tid. Det fungerar som ett koppel till min hyperaktiva hjärna som varje morgon vanligtvis orsakar ett rejält stresspåslag till morgonkaffet.


Mina vackra oracle cards.

Så för att sammanfatta det kan man säga att jag går upp, dricker kaffe och sätter ett koppel på min hjärna.

Dock vill jag förtydliga att jag inte bara startar hela den rutinen en dag från ingenstans. Jag har testat mig fram, adderat och slutat med saker. För somliga kanske det duger att sitta i lugn och ro med morgonkoppen för att få en bra start på dagen för andra är det reflektion. Och för många är 20 min extra sömn på liv och död.


Har under senaste året testat många olika saker för att hitta lugn och läka utmattningen. Och för att inte tala om relationen till mat och träning. Allt har inte varit med framgång. Det som har varit framgångsrikt tänker jag dela med mig av under mars. Några inlägg om hur jag hanterat sjukdom, diagnos och livet generellt. Och det första jag vill skicka med er är att inte vara rädda för att ändra era rutiner. Det ska funka i era liv. Varför envisas med att trycka in morgonträning när konsekvensen är att du kommer lida av kronisk sömnbrist pga det? Det ska fungera för dig där du är i livet. Som ni vet är livet förändringsbenäget så det bör även du vara till viss del.


Kanske kan någon dra nytta av det, vem vet.

För mig har dessa små life hacks och rutiner som jag kommer dela med mig av skapat den trygghet som jag desperat behövde.

Och vem vill inte känna sig lite trygg i vardagen och sig själv?


Tacksam och galet fredagstrött. ♥